Skrivet om Södra Hamnen

Så här skriver NSD om Brf Södra Hamnen
(22 juni 2007)

Arkitektur - en del av vårt kulturarv

 Tuttifruttihusen vilar majestätiskt vid kajkanten i Södra hamnen i Luleå. De stora, vita husen rymmer överraskande prång och vrår. Här finns 295 lägenheter.- Arkitektur är något vi konsumerar varje sekund, säger Daryoush Tahmasebi, fotograf vid Norrbottens museum.

Arkitekturen är en del av vårt kulturarv. Det är lätt att glömma, precis som Daryoush Tahmasebi antyder. Och vi norrbottningar har haft svårt att vara stolta över vår moderna arkitektur. Vi har istället ofta sörjt de gamla, redan rivna husen. Nu lyfts byggnader från 1950 och framåt upp i ljuset i ett projekt på Norrbottens museum.

Vi går från gatan, upp för trapporna i Tuttifruttihusen och vandrar runt på de upphöjda, avskärmade gårdarna. Det känns nästan som att gå över någons tomt, privat. Bullret från trafiken från Södrahamnleden når knappt in hit bland gräsmattor, tulpaner och sandlådor.

Lina Karlsson, bebyggelseantikvarie och Daryoush Tahmasebi, fotograf, båda från Norrbottens Museum har dokumenterat husen i ord och bild.

De ritades av arkitekten Patrik Forsberg vid A o T Arkitektur och teknik AB och uppfördes av Riksbyggen 1990- 1993. Totalt är det 13 hus med bostadsrättslägenheter, de flesta treor på cirka 80 kvadratmeter.

Moderna bostäder ser i grunden likadana ut, konstaterar Lina Karlsson och Daryoush Tahmasebi. Funktionerna är desamma. Vi har hall, kök på något vis, vardagsrum eller liknande, sovrum och toaletter. För att äta, sova, umgås. Det är exteriörerna som har många olika utseenden.

Och här bland de vita husen är variationen rik. Fönster, balkonger av flera slag, gavlarna ser olika ut.

Det är svårt att ge en helhetsbild av området, det är så stort och varierat, säger Daryoush Tahmasebi som tagit både översikts- och detaljbilder.

Lina Karlsson berättar att de är byggda i postmodernistisk stil och pekar bland annat på balkongerna, de välvda bågarna ovanför vissa fönster och pastellfärgerna rosa, ljust rött, blått, grönt och orange Tidstypiskt för början av 90-talet.

Det blåser lite, solen värmer och det är en skön dag vid kajen.

Lina Karlsson tycker att det här är det närmaste vi kommer en Gated Community i Norrbotten. Ett avskärmat, skyddat område som inte välkomnar besökare utifrån.

- Så hade man inte byggt 20 år tidigare.

Men det här uppfördes när det blivit okej att ha gott om pengar och köpa sig en finare bostad.

- Det är bara synd att det ligger på en från början så offentlig plats.

Hon pekar på hur det kunnat vara siktgator från staden ner till vattnet, om inte cykelskjulen mot Södrahamnleden byggts ihop med husen. Det gör att besökaren måste gå runt hela kvarteret för att nå vattnet. I dokumentationen konstaterar hon att husen kontrasterar starkt mot den ursprungliga industrilika hamnmiljön. Arbetarmiljön har bytts mot överflödssamhällets bostäder.

Anknytningen till hamnen och sjöfarten finns i de runda fönstren, dekorationer som liknar sjömäken och vissa balkonger kan föra tanken till kommandobryggor. En atlantångare på land, i Bottenviken.

Rapporten om Tuttifruttihusen är en del i ett projekt som Lina Karlsson, Jennie Sjöholm, även hon bebyggelseantikvarie och Daryoush Tahmasebi arbetar med för att dokumentera av den moderna arkitekturen i Norrbotten.

Det handlar om såväl offentliga, privata som industribyggnader. De beskriver och fotograferar byggnaderna men också de sammanhang de vuxit fram i.

När vi lämnar Tuttifruttihusen går vi längs den smala ytan mot kajkanten och undrar om det inte hade varit bra med lite större yta där marknadsstånd och cafe hade rymts. Något för alla.

- Nu är det mer lagom för att möjligen gå ut med hunden, säger Lina Karlsson

********************************

Bofakta skriver om Bredbandsnätet

 Förening byggde eget bredbandsnät 

Nu bestämmer de innehållet själva Brf Södra Hamnen i Luleå med 295 medlemmar har byggt ett eget bredbandsnät i samarbete med lokala operatörer. Fördelarna är många. Lägre månadsavgift, kort återbetalningstid på investeringen och full frihet att själva bestämma vilka tjänster man vill lägga in i framtiden. Inom fem år kommer 40 procent av alla svenska hushåll att ha tillgång till bredband enligt undersökningar. Och många mindre städer ligger långt framme i utvecklingen. 
- Vi gick på ett teknikseminarium på högskolan i Luleå i höstas där det allmänna rådet var att man bör äga fastighetsnätet själv, säger Ove Sundvall, ordförande i Södra Hamnen. Extra stämma kort efter seminariet kallade föreningen till extrastämma för att ventilera bredbandsfrågan, och det blev total majoritet för det förslag styrelsen arbetat fram. - Vi har en god likviditet tack vare en uppgörelse med våra kreditgivare. Att bygga nätet kostade en halv miljon, och det tog vi direkt ur kassan. Men investeringen kommer att vara återbetald på bara några år, säger Ove Sundvall. 
Hittills har över 200 medlemmar tecknat föreningens bredbandsavtal. För bara 135 kronor i månaden och en anslutning på 975 kronor har de nu fast anslutning till Internet dygnet runt. Radiolänk Det fanns två möjligheter att ansluta sig till stamnätet på; via Luleå kommuns eget stadsnät eller via radiolänk. Det blev det senare. Avtal har tecknats med länkoperatören Arrowhead som i sin tur samarbetar med Vattenfall för olika bredbandstjänster. 
- Vi valde radiolänken bara för att slippa gräva och lägga en extra ledning på några hundra meter fram till stadsnätet, påpekar Sundvall. Avtalet med operatören blir relativt kort - två eller tre år. Jämfört med t.ex. Bredbandsbolaget, som bara erbjuder femåriga avtal, är den egna lösningen både bättre och billigare menar föreningen. 
- Med ett eget nät styr vi både funktion och kostnadsutveckling. Vi kan köpa in vilka tjänster vi vill framöver utan att vara beroende av en operatör, säger Ove Sundvall. Nya tjänster Och nya tjänster är redan på väg. Arrowhead kommer t.ex. att kunna erbjuda ett fast pris på inrikes telefoni inom kort, föreningen kan köpa in ekonomiska och administrativa tjänster från andra förvaltare via nätet och så vidare. - Vi har i princip redan blivit lovade teletjänsten. Fråga mig inte hur dom gör, men så är det sagt! Att det finns bredband i husen har även lett till större efterfrågan på lägenheter i föreningen. Fast avgifterna är annars relativt sett höga, 795 kr per kvadratmeter och år. 
- Ja, men det blir inga höjningar framöver enligt uppgörelsen med kreditgivarna. - Husen är byggda så sent som 92-93, och föreningen kunde lätt hamnat i kategorin krisföreningar om inte den starka styrelsen lyckats jobba fram kredituppgörelsen. Att man även tjänar cirka en miljon per år på att lämna grundaren Riksbyggen är inget att nämna, menar man i föreningen. Uppenbart är dock att en väl fungerande styrelse i en i övrigt bra förening kan spara en del pengar åt sina medlemmar. Även på sådana tjänster som exempelvis bredband. Och det är ju det som är själva vitsen med att äga och driva en bostadsrättsförening. (Nr3-00)

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Norrbottens-
Kuriren 

skriver om 
Södra Hamn

Nytt försök få pengar till upprustning av Södra hamn

Ska nu Södra hamn få sin efterfrågade upprustning?
Ja, nu vill i alla fall tekniska nämnden ta fram förslag i frågan.
– Men vi behöver extra anslag till det, säger Margaretha Lindbäck, ordförande.
Västra änden av Södra hamn har länge väntat på en uppsnyggning. I dag finns där en restaurang och en asfalterad parkering som kallas Södra hamnplan.
Redan i oktober 2000 beslutade kommunfullmäktige, efter en motion av Börje Lööw (v), att tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret skulle ta fram ett förslag på hur området skulle kunna fräschas upp och användas.
Kajen måste repareras
Bland annat har förslag om en placera en gästhamn och dessutom samla alla turbåtarna dit tagits fram. Samtidigt visar relativt färska undersökningar att kajen är i dåligt skick och bör repareras.
Någon utredning och något förslag har det dock inte blivit. Enligt Margaretha Lindbäck beror detta på att sådant kostar pengar. Det hela beräknas till 300.000 kronor och att tekniska nämnden har inte dessa medel.
Kommer att begära pengar
– Vi äskade 300.000 kronor extra men fick avslag. Nu gör vi ett nytt försök. För vad kan vi göra utan pengar? Alla anser tydligen att detta är viktigt och då måste man också anslå medel till det. Vi i tekniska nämnden har enbart medel till de uppgifter vi normalt har, säger hon.
Tekniska nämnden kommer nu att begära pengarna i ett extra anslag. Säger kommunstyrelsen ja denna gång kan utredning och förslag tas fram redan i år enligt Lindbäck.
Annars blir det att vänta till 2003. Trots beslutet i fullmäktige 2000.
Anders Köjs

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Norrbottens-
Kuriren 

skriver om 
Södra Hamn

Kran och gran i stortest

Södra hamnen
Luleå har faktiskt också en julkran, en kran som dock inte bara lyser till jul. I alla fall ett festligt koncept som muntrar upp i vintermörkret. Vårt förslag är att till nästa års december sätta dit olikfärgade lampor och en rejäl julstjärna i toppen för att markera jultidens ankomst.
Granpatrull: Håkan Zerpe, Luleå, ordförande i Juleträdens granskningsnämnd, Linus Höök, Kiruna, Armi Rousu, Övertorneå, Marita Kangestad, Boden, Åsa Lindstrand, Jokkmokk, Jonas Hansson, Piteå, Britt-Louise Spets, Kalix.

Årets grantest är här.
Älskad av läsarna, fruktad alternativt efterlängtad av granansvariga.
Mer än en gång har sågade granar i Kurirens test diskret bytts ut samma dag som grantestet publicerats. Och testerna sänder vanligtvis granatchocker genom branschen och gör på sina håll grannsämjan till ett minne blott.
Men vi står lika fast rotade på barrikaderna i kampen för det goda julträdets rätt att existera som tidigare år. Och vi har gjort sedvanliga nedslag bland länets goda och dåliga föredömen på området.
Men vi har förstås vinnare i år också, nummer 1 i julträdens Grand Prix.
Tre granar får toppbetyg: Porjus, Valhallrondellens gran, Kalix, samt Medborgarplatsen i Boden.
Hedersomnämnande för innovativt granarbete går till Kallax. Granen med surströmmingsburkar gav barrträdet i offentliga rummet ny och spännande dimension.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Norrbottens-
Kuriren 

skriver om 
Södra Hamn

Finnes: toppenläge i Luleå

Luleås finaste mark väntar på att bebyggas.
Det menar Båtrådet i Luleå som nu vill knuffa kommunen framför sig när det gäller Luleås sjösida.
– Här ligger ett guldägg och väntar, säger Claes Törnsten.
Stora områden i attraktiva lägen nära centrum ligger outnyttjade hävdar man.
Området är fult och skräpigt men läget är utsökt. I dag är det endast ödebyggnader, sjabbiga järnvägsvagnar och skrot som åtnjuter parkettplats till Luleås vackraste vyer.
Luleås centrumnära hamnar är i dag i praktiken nedlagda. LKAB har lämnat Svartön, kolkajen är sedan länge övergiven och bangården är till stora delar outnyttjad.
– Den används bara som parkeringsplats, säger Claes Törnsten.
Passiv kommunledning
Han vill fästa Luleåbornas uppmärksamhet på de stora öde ytorna öster om centrum. Bara några hundra meter från den omvittnat trånga stadskärnan finns det gott om plats. Dessutom en plats intill Gråsjälfjärdens vatten i ett solvänligt sydvästläge.
– Här finns alla förutsättningar att utveckla något som skulle vara mycket positivt både för besöksnäringen och Luleåborna, säger Törnsten.
– Luleå är den naturliga porten till Nordkalotten men ingen gör något för att det ska bli så. I stället tar Rovaniemi och Uleåborg nu den marknaden. Kommunledningen är otroligt passiv, säger Affe Harju.
Idéer via debattsida
De två har i dagarna öppnat Luleå Sjösida, en debattsida knuten till Båtrådets hemsida. Båtrådet är en samarbetsorgan för båtklubbarna, kommunen samt andra intressenter och företag inom skärgårds- och båtlivet i Luleå.
– Ett demokratiprojekt. Vi hoppas och tror att Luleåborna via hemsidan ska visa sitt engagemang i dessa frågor. Kommunledningen, som är fullständigt ointresserade av begreppet Sjöstad, ligger inte i fas med vad de flesta i Luleå tycker i frågan, säger Törnsten.
Båtrådet har lämnat ett förslag till kommunen på hur den västra delen av Södra hamn kan byggas om till en handikappanpassad hamn för segelbåtar med stenpirar, båtuppläggningsplatser, sjöbodar och till och med en badplats.
– Kommunen blev så förtjust att de genast ville lägga beslag på området för turbåtsverksamheten. Men vi vill inte att kommunen snor vår idé för sin kommersiella verksamhet, berättar Claes Törnsten.
Kapitalförstöring
Därför började de på egen hand titta efter alternativa lägen för turbåtarna. De fann då de många övergivna hamnområdena med omgivningar, från Ettans båthamn ändå ut till och med SSAB-kajen.
Ingen av dessa kajer nyttjas i dag med enstaka undantag av Cementakajen.
– Området är betydligt större än centrumhalvön. Att inte utnyttja det är en kapitalförstöring av stora mått, säger Törnsten.
Utöver de öde kajerna finns här LKAB:s övergivna malmupplag och en delvis outnyttjad bangård, ett industriellt ödeland.
– I och med att verksamheten upphört måste företagen återställa området i dess ursprungliga skick. Sådan är miljölagen, säger Törnsten.
Kryssningsfartyg
De vill få igång en debatt om vad området ska användas till. De har själva en rad idéer men menar att många fler måste göra sig hörda och knuffa kommunledningen framför sig.
Det är närmast omöjligt att i korthet skildra alla förslag och idéer de lägger fram. Vi plockar fram ett ur högen:
– Det finns goda möjligheter att locka hit kryssningsfartyg som kan lägga till vid gamla malmhamnen. Det går att ordna resor vidare upp på Nordkalotten. Området är mycket exotiskt för de flesta och många vill komma hit. Men i dag kan Luleå inte ens erbjuda tillräckligt med plats i gästhamnen, säger Affe Harju.
Handel och bostäder
Det är naturligt att de själva sneglar åt det marina. Men samtidigt påpekar de att området även kan nyttjas för handel och bostäder, en väg för Luleå att växa ut ur den trånga centrumhalvön.
– Det viktigaste är ju ändå att vi gör något trevligt av detta för oss själva i Luleå. Vi ska inte bara acceptera att det ser som det gör på Luleås finaste landområden, säger Claes Törnsten.
Med detta vill de (”det är Båtrådet som äger projektet”) dra igång diskussionen. De hoppas att en växande opinion ska knuffa en ointresserad kommunledning framför sig.
Vad de berörda säger återstår att ta reda på. LKAB äger stora delar av området, kommunen en del medan bangården är Banverkets (Järnhusen AB).
”Funktionsutredning”
På Banverket uppger planeringschefen Gösta Johnsson att man denna månad ska sätta samman en ”funktionsutredning” över området. I den ska förutom Banverket även Tågkompaniet, LKAB, Luleå kommun, SSAB och Green Cargo ingå.
– Vi ska titta på hela området, från Lulsundsgatan till SSAB. Malmhamnen har flyttat, godsterminalen ska flytta. Läget förändras och vi måste se över vårt framtida behov av spår i området. Det är mycket möjligt att det går att reducera antalet spår men frågan är då vilka, säger Johnsson.
Utredningen ska vara klar senast årsskiftet.

Anders Köjs

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Norrbottens-
Kuriren 

skriver om 
Södra Hamn

Bästa laget vann

VINNANDE VATTENBÄRARE. Thomas Bäckströms segergest berodde till stor del på Maria Modigs turbosnabba vattenbärande. Thomas Ravelli konstaterade att Luleås vattennivå var högre än Umeås.

Luleåborna var generösa i Stadskampen vid Fiskekyrkan i Södra hamn:
Staffan Ling fick en burk surströmming, och Umeålaget fick ... torsk.
– Underbart, kommenterade Luleås lagkapten Anders "Burra" Burström.
Men inledningsvis såg det knackigt ut. Luleå diskvalificerades i studsmatte- stafetten då två ballonger smällde på ett slag.
– Vi hade lite otur där, menade Anders Burström.
Luleålaget revanscherade sig direkt i poolbalansen, inte minst tack vare Maria Modig, som formligen rusade över den svårbalanserade vippbrädan.
– Jag vet inte varför det gick så bra. Det gick fint på träningen också, sade en segerrusig Maria Modig.
Pep-talk
Gren nummer tre var plankgång. Innan den hade Luleålaget ett pep-talk.
– Koncentrera er nu, och du pratar, sade Åsa Backman till Thomas Bäckström.
– Skriker menar du, svarade han.
– Just det.
Skrikandet måste ha gett resultat, för Luleås lag vann klart, trots att Anders Burström var vådligt nära att stå på näsan någon meter innan mållinjen.
Men Umeålaget hade inte gett tappt. Med sin effektiva lagmaskin tog de hem vinsten i kranbasket, där badmintonspelaren Rasmus Wengberg visade basket-spelaren Maria Modig prov på korgkänsla.
Dramatik i poolstafetten
Det var med andra ord bäddat för dramatik inför den avslutande poolstafetten.
– Vi vann den på förmiddagen, sade Thomas Bäckström lugnt.
Men Umeålaget såg starka ut på stafettens första del. Det visade sig dock vara Luleå som hade bättre vattenvana, och då Anders Burström forcerade sig in i mål exploderade spänningen över Södra hamn i ett stort jubel.Efteråt ville Anders Burström tacka publiken.
– Det är en underbar stämning här. Imponerande att Luleåborna klarat alla uppdrag, sade han.
För till skillnad från förra gången fullgjorde Luleåborna i år alla tre uppdrag. En skog av älghorn och julgranar växte snabbt upp inne på tävlingsområdet.
Vinst på internet
Även telefontävlingen slutade i vinst och i internet-tävlingen leder Luleå.
Exbodensaren Therése Ideblad, som tävlar för Umeås lag, var dock säker på att Umeå tar segern på hemmaplan.
– I vattengrenen fick vi för lite vatten i den sista hinken. Men det är okej för den här gången. Nästa gång tar vi dem, sade hon.
Torbjörn Ek

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Stor enighet om behovet av upprustning

Norrbottens-
Kuriren 

skriver om 
Södra Hamn

STORT BEHOV. Både bland politiker och allmänhet råder stor enighet om behovet av åtgärder för Södra hamn. Nu saknas bara pengar till en plan över området.
Luleåborna tycks vara eniga: Rusta upp Södra hamn.
Men när byråkratins kvarnar ska mala går det inte undan.
Trots ett beslut i kommunfullmäktige har tekniska nämnden ännu inte fått medel till att ta fram förslag till en plan över området.
Idéer har funnits länge. Men det är långt mellan ord och handling. Medan frågan om Södra hamns framtid fastnat i byråkratins djungel har delar av området förfallit. Mellan Tutti-Fruttihusen finns endast en, nästan ofantligt, stor asfaltsparkering. Och inspektioner visar att själva kajen är i behov av upprustning.
Luleåbornas omdömen är hårda. ”Södra hamn är en skam för kommunen” och ”Det sämsta med hela stadsplaneringen är Södra hamn” är två väldigt representativa synpunkter i Kurirens enkät Bättre stad.
För några år sedan planerade kommunen att köpa isbrytaren Njord för att placera den i Södra hamn där den skulle fungera som ett museum eller vandrarhem. Men politikerna i kulturnämnden, där ärendet behandlades, kunde inte komma överens.
Kort senare, hösten 2000, gav kommunfullmäktige tekniska förvaltningen och stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett förslag över hur området skulle kunna få en ansiktslyftning. Enligt tekniska nämnden krävs 300.000 kronor för att göra en sådan utredning. Men kommunstyrelsen har så här långt vägrat att bevilja dessa medel.
Börje Lööw (v) var den som skrev motionen för ett och ett halvt år sedan. Han är starkt kritisk till hur ärendet behandlas.
– Det är skandal att det inte ges medel till att genomföra ett beslut som tagits i Luleås högst beslutande organ. Just nu ser det anskrämligt ut i Södra hamn, säger Börje Lööw.
Men själv har han inga konkreta förslag över hur området bör se ut.
– Jag är ingen bra samhällsplanerare, idéerna överlåter jag till kunniga människor.
– Det här handlar om Luleåbornas trivsel. Vi behöver fina miljöer som vi kan vara stolta över och visa upp för andra, säger han.
Men även om ingen utredning kommit har flera nämnder och förvaltningar lämnat synpunkter på områdets framtid. En viss oenighet mellan parkförvaltningen och byggnadsnämnden är tydlig.
Den sistnämnda förespråkar ”ett hårt torg i stället för en mjuk park” medan parkförvaltningen vill ha just en park. ”Det hårda torget” motiveras med att det måste vara möjligt att arrangera tillfälliga aktiviteter, exempelvis Stadskampen.
Tekniska nämnden förespråkar en kombination.
– Vi har ju inget riktigt torg, så det behövs också, säger Margaretha Lindbäck (s) tekniska nämndens ordförande.
Vidare betonas att områdets karaktär av en gammal hamn inte får försvinna, kranen ska finnas kvar som ett minne av det gamla.
Tekniska nämnden har nu ansökt om extra anslag på 300.000 kronor. Kommunalrådet Ulla Ölvebro (s) vill i dagsläget inte gå in på när eller om det kan bli aktuellt att bevilja pengarna.
Varför har ärendet dragit ut så mycket på tiden?
– Allt är en ekonomisk fråga, det kostar att göra utredningen, säger hon.
Är det inte viktigt att beslut i fullmäktige efterlevs?
– Absolut, däremot säger inte fullmäktige alltid hur snabbt det ska genomföras.
Hur tycker du själv att Södra hamnplan ser ut i dag?
– Gräsligt ful, så där kan vi inte ha den.
Varför har då ingenting gjorts?
– Andra verksamheter har prioriterats, säger Ulla Ölvebro.
Tomas Olsson